Jag behöver inte något godkännande!
Inom hästsporten och hästmänniskor överlag är väldigt beroende av att hävda sig och få bekräftelse hela tiden, har jag märkt. Jag själv försöker att alltid hitta och lägga fokusen på MIG själv och MINA hästar och inte bry mig vad eller hur andra gör med sina hästar. Det är nog det bästa sättet för både en själv och framförallt för andra runt omkring en, jag behöver inte snacka skit om andras upplägg, jag behöver inte uttrycka mina åsikter om andras rundor negativt eller kasta skit på deras hästar/ponnyer - för jag bryr mig inte. Jag är ödmjuk och blir glad för andras framgångar istället resten hinner jag inte med att spekulera i. Jag har fullt upp med mig själv och mina hästar - och jag vet vad vi går för och behöver inte hävda mig eller veta att jag duger i andras ögon hela tiden. Skönt va? ;) Men vet ni - det är ett val ni kan göra, byt tankebana redan nu efter det här inlägget tjejer och killar så underlättar ni för er själva och alla runt omkring er!
Det verkar så himla jobbigt att hela tiden leta efter andras godkännande - för tänk såhär;
Ni kommer kanske aldrig att få det! Hästmänniskor är som jag sagt innan vassa i käften och har ett väldigt speciellt tänk i många fall. Dom som ni vill åt och dom som ni vill ha ett godkännande av för att ni TROR att dom inte tycker att ni är tillräckligt duktiga eller duger - kommer ni förmodligen aldrig få ett godkännande av. Jag vet om den där känslan när man bara vill banka in i huvudet på en ponnymorsa ett ens ponny visst kan hoppa minst lika bra som den där SM-ponnyn som hon använder mot dig och din ponny eller att man visst är redo för den klassen som man anmält sig till medans hon står där och snackar bland andra föräldrar om att man inte har någon koll och tar sig vatten över huvudet. Jag har också hamnat i fällan "jag ska allt visa henne/honom" - en fälla där du bara lägger snubbelben för dig själv! För förutom pressen man i vanliga fall har från sig själv på tävling så får du dessutom en hämnd känsla i hela kroppen där du bara vill visa att du visst kan - vilket medför att du spänner dig, blir nervös och kanske arg när det inte fungerar precis som du vill på framridningen osv osv. Vilket i sin tur kommer medföra sämre resultat och du kommer känna allt som ett misslyckande.
Men hur ska man tänka då?
För jobbiga och orättvisa påhopp av människor som inte vet vad dom pratar om ÄR störande - I know. Men hallå, vi stör oss ju just för att vi vet att dom har fel - dåså! Då vet vi ju att vi är redo eller att vi kan - så vafan ska man bry sig för om en ponnymorsa roar sig av att stå vid staketet och lägga sin energi på att kasta skit över en ryttare på banan?
Tror ni att den här människan är helt nöjd med sin egen situation eller sina egna prestationer? Knappast! Då hade ju personen i fråga inte behövt hävda sig och höja sig själv genom att trycka ner andra. Det kommer alltid finnas människor som ser igenom en och kan efter bara några minuter trycka på ens ömma punkter, vilket vi bara får acceptera och lära oss att skaka av oss. Annars kommer vi lätt hamna i fällan att lägga sin energi helt fel!
Vad är viktigast -
Att en missnöjd morsa sätter ciggen i halsen efter att du tagit i en rosett på din s.k "skitponny" men ändå aldrig kommer erkänna att hon hade fel,
Eller att du lägger din energi på dig själv och din ponny, njuter utan press och har riktigt roligt på banan?!
Tänk om tänk rätt - så får DU mycket roligare!
Ni förstår att Winnetoo är..
"ett hopplöst fall där han utsätts för klasser som han aldrig kommer kunna hoppa"
"Alldeles för het i skallen för att vara hopphäst"
"För liten för att hoppa över L:A"
"Har för dålig galopp för kombinationer"
"Felaktigt byggd i kroppen och kommer aldrig kunna hoppa felfria L:A:er"
och mig ska vi inte ens tala om..
"Tror att hon kan rida och hetsar i klasserna"
"Stressar hästarna" (bara för att mina hästar är heta - är det självklart mitt fel ni vet ;) )
"Har så dålig sits så hästarna river"
osv osv osv.
Visst är det lustigt att trots allt detta hoppar jag som den dåliga hetsiga ryttare på min för lilla, dåliga, knäppa ponny MSV:B med superresultat och placeringar nationellt? Det är inte dåligt utav en häst som inte kan hoppa kombinationer - eller hur?;)
Haha, skämt åt sido..
Nej, men det ni läste där uppe är kommentarer jag fått slängda på mig utav ponnymorsor. Jag har skakat av mig, skrattat och låtit dom hållas. Om dom vill lägga sin energi på att kasta sitt missnöje som skit över ett BARN på sin ponny så varsegoda - det berör mig inte för fem öre, I'm so sorry.. Jag har försökt att inte spänna mig, att inte ta åt mig och att gå MIN väg - vilket jag gjort och lyckats med!
För nu ni, finns det både på papper, film och bild att jag och Winnie visst kan!
Titta här snackisar, här hoppar den lilla ponnyn med den kassa ryttaren MSV:B super enkelt och även kombination..?
Och vad händer nu då?
Jo, inte får jag något godkännande eller erkännande av dom att dom hade fel. Istället så vänder dom på det, och nu är Winnetoo plötsligt en självgående taxie som jag bara kan "åka" häst på. Det är DET jag menar, vad ni än gör eller hur ni än gör kommer ni inte få godkännande utav vissa människor. Strunta i dom istället och lägg fokusen på er själva :D
Kan tänka mig att det är någon utav er som känner igen sig i situationerna som beskrivs..?
så rätt Linn, så rätt<3
Jag håller med dig, men själv kan jag tycka att det peppar mig att tänka "Jag ska allt visa dom!" :) Jag skiter i vad andra tycker, men att peppa sig själv så funkar för mig ^^
Det är jätte bra att du lägger ner tid på såna här inlägg, men nu börjar vissa tyvärr kännas lite väl skrytiga, eller vet inte riktigt hur jag ska uttrycka mig, men det känns som att du i varje sånt här inlägg om att tro på sig själv (som förövrigt är super bra!) väver in samma sak gång på gång om att ingen trodde på winnitoo men att du har tagit honom upp till msvb (vilket jag beundrar dig för, tro inget annat!!)
du är så fruktansvärt bra ibland Linn.. så fruktansvärt bra, och jag hoppas du tar åt dig av varje bokstav i kommentaren. Detta är vad varje ryttare borde leva efter. Att som liten komma till en ridskola och bli utpekad av vuxna människor är faktiskt inte enkelt men med tiden lär man sig, en mycket nära vän till mig hoppade av och slutade rida pga detta. Hon blev utpekad, nertryckt av "ponnymorsor". Idag försöker hon ta sig tillbaka. jag ska be henne läsa ditt inlägg tror det skulle vara som psykologi för henne! Du är grym!
älskar dina såna här inlägg ! :)
jag fick rysningar i hela kroppen av att läsa det inlägget, och när jag kollade på filmen beundrade jag dig, för det krävs mycket för att komma så långt i ridsporten, och i så hög klass kan man inte vara "åka häst" utan ryttaren rider hästen, och det tyckte jag du gjorde av det jag såg på filmen !
du är jätte duktig, verkligen ! :')
Haha fan vad klockrent! Jag är lite i samma situation som du, det finns alltid ngt fel. Men ja, man kan bara skratta. Fruktansvört bra inlägg, jag länkar till det från min blogg, hoppas ok :-)
Känner igen mig i det där med att man bara sätter fälleben för en själv om man ska visa andra. Det hände mig själv flera gånger på min förra häst, jag tog över honom från min bror och i början tänkte jag bara positivt och vilken förändring jag genomfört på honom etc. Då gick det bra men sen i slutet glömde jag allt det där och tänkte bara "nu ska jag visa dem" vilket medförde dåliga resultat. Det ångrar jag idag då vi inte fick det slutet vi borde fått- pga. mina TANKAR. Inte bra, men super att du skriver sånt här- det får en verkligen att tänka sig för och vem vet. -Kanske hindrar du någon från att hamna i samma situation jag satte mig själv i. Tack!
dessa inläggen är grymma, DU ÄR GRYM LINN!
Ny hästblogg, man lär sig alltid nytt
http://equiss.blogg.se/
Du är riktigt grym Linn !
Vet du om nån av dem här ponnymorsorna läser eran blogg ?
för har för mig att du sa att nån av dem läste din gamla blogg i allafall.
Nu när du och winnie har kommit så långt, har någon ponnymamma gått fram och sagt förlåt eller liknande ?
:)
RIKTIGT, RIKTIGT bra skrivet! underbart att läsa! fortsätt så! :D
Du är så klok Linn! Blir så glad varje gång jag ser att du har skrivit ett sånt här "pepp" inlägg för man får sig verkligen en tankeställare! Jag känner i alla fall att inläggen ger mig väldigt mycket. Massa cred till dig för att du tar dig tid till att hjälpa dina läsare till att bli ännu bättre på att tro på sig själva. Kram Sara
Jätte bra inlägg!!
har själv många gånger fått höra att jag bara "åker" taxi på min ponny! Fast det är så sjukt mkt att rida på henne, inte alls bara åka.
me brukar försöka att inte bry mig, jag vet ju själv hur det egentligen är :)
Bra skrivet, jag fick också höra en massa nedklankande på mig och min ponny i början, att han aldrig skulle kunna gå att få tillräcklig fason på för att tävla i dressyr, att han skulle aldrig kunna gå felfritt runt en hoppbana och aldrig kunna hoppa mer än LD-LC, och jag gjorde fel när han stegrade sig och blev het o.s.v... Men efter mycket träning, tid och kärlek lossade det för oss och började ju gå riktigt bra både i hoppning och dressyr, och precis som för dig - då sas det plötsligt att min ponny hade varit asduktig och "färdig" i från början när jag köpte honom trots att han i själva verket var så felriden och stressad att jag nästan fick rida in honom helt från början! Folk är så himla konstiga, många kan verkligen inte glädja sig åt andras framgångar... Verkar bara jobbigt!
känner igen mig i en del! Bla att min ponny absolut aldrig skulle kunna bli något.. till och med tränare som man märkte att han enligt dem bara var en liten skitponny. Men med rätt tränare och massa tid och träning gick han sedan nationell dressyr :) sen har jag det mentala problemet att jag får världens prestationsångest när jag tävlar hemma haha
min ponny var väl några som ansåg lite att det bara var att åka med när han gick nationellt, men ganska kul sen när någon kompis då red honom och tyckte han var allt annat än enkel o rida. Han gav iallafall ingenting gratis, men nu när jag rider häst har jag verkligen igen det!
Mycket bra skrivet! Hoppas jag nångång kan skaka av mig allt lika lätt som du verkar kunna. Jag tar åt mig alldeles för lätt..
Du har en jättefin ponny! Ser verkligen trevligt ut,
Haha super inlägg! (Y) =D
Åh, tacktacktack för det här inlägget. Det har fått mig att tänka om, och jag hade tur som kom in och råkade läsa det idag. I helgen var jag på tävling, hade väldigt stor press på mig själv just för att jag ville bevisa en tjej och hennes mamma vad jag och min häst kan, slutade dock jättedåligt tack vare att jag hade för stor press på mig själv = alldeles för nervös = jag red dåligt och vi vägrade ut oss. Men nu när jag har läst det här inlägget ska jag försöka att bara tänka på MIG och göra MIG nöjd! Tack :)
