Frustrerad & besviken
Winnetoo är helt hysteriskt pigg nu, vilket är roligt såklart, men inte när jag själv inte orkar reda ut det. Jag måste ha oändligt med tålamod och känsla i sånna här perioder i hans liv som den unga, oslipade diamant han är. Vilket jag varit medveten om från första stund med honom, han ÄR svår, han ÄR skarp & det krävs vilja, tålamod, känsla och ett jävla kämpandes för att få allt att fungera sådär perfekt - och när det väl gör det, har han bevisat mer än en gång att han är oslagbar!
Men han är en ponny som trivs med att gå ordentligt hela tiden, tävling på tävling, träning på träning. Nu har han bland annat haft vintervila, tävlings- och hopp paus & lite halv seriöst riden. Eller halv seriöst är fel ord, det jag gör är alltid seriöst och upplagt, men han är inte i tävlingstrim så att säga. Jag VET ju med mig att jag kommer få kämpa nu ett tag, att jag kommer få slita varje dag och varje pass för att få tillbaka samma känsla och lydnad. Det är ingenting som borde vara förvånande, för efter lugna perioder blir dom flesta tävlingshästar laddade - inte minst i huvudet.
Men jag blir så frustrerad när jag vet att han är så jäkla fin och att jag nääästan fått honom lugn i huvudet sedan gör jag ändå allt tusen gånger värre genom att inte slutföra det jag påbörjat för att han blir het i skallen eller när jag tappar tålamodet och istället för att lägga den 100:e volten istället gör halt - vilket jag VET stressar honom otroligt.
Det är så dumt av mig och jag får bara bita ihop och inse att om nu träningen går skit imorgon, är det mitt fel igen. Det är lite motigt med hästar, skola och allt som har krav och prestation inblandat. Jag är trött, det är fett trisst väder och jag sabbar det mesta för mig själv & dessutom har jag så stora krav på mig själv med allt jag gör - att jag bara mår sämre av att låta mig inte göra allt sådär perfekt och fullt ut.
Totalt osammanhängade text - men jag behövde skriva av mig lite.. haha!
Nu får jag ta mig i kragen och lösa ut det här, och jag hoppas så innerligt att han kan behärska sig och jag får en go känsla på första tävlingen den 20:e Februari!
Take me back!
Den dagen, den klassen.. ♥
Jag kommer ALDRIG ge upp, särskilt inte nu längre. Nu är det inte vi som är i en svacka - utan jag. Men jag vet ju att det är såhär med mig, jag kommer in i perioder där jag känner mig förstor, klantig, okoncentrerad, ofokuserad, dåligt självförtroende & allt känns bara allmänt motigt och jobbigt. Jag håller tummarna för första tävlingen, och att jag inte klantar mig där.
Imorgon är det hoppträning hemma för Maria som jag inte har särskilt stora förhoppningar inför, men shit the same. Hästarna måste ridas i vilket fall, även fast jag sitter där uppe och klantar mig och känner mig två meter för lång och för stor.
I'm a little bit lost without you
Linn, jag har märkt att du är en riktig fighter och jag vet att du och winnie snabbt kommer att ta er ur den här svackan tsm! Keep up the good work!<3
Tack för en superblogg åter igen!:)
Tråkigt att det inte går så bra just nu - känner igen mig i din situation, att man gör saker tusen gånger värre än vad det egentligen är och förstorar upp det som egentligen inte är något större problem så att det blir ett problem. Men jag vet att ni klarar det här, speciellt du Linn som verkar ha världens tålamod och självförtroende, vilket jag avgudar!
Men det jag ville få ut med den här kommentaren var att peppa dig, ni är bäst och det här är bara en liten dal på er väg upp mot toppen! Hoppträningen imorgon kommer nog gå jättebra, det ska du se :) kram! <3
Tack tjejer, era ord värmer <3
Kram Linn
Alla kan ha svackor ibland, hoppas det löser sig för dej!
Vi har alla våra svackor, visst blir man jätte irriterad ibland men de är ju bra att du kan SKRIVA av dig de istället för att de går ut på din ponny. Men, man får bli arg på sig själv, man får tycka att man rider sjukt dåligt, jag tycker inte man ska hymla om att "näääää de såg jätteeebraa ut" för att "trösta".
Kör hårt idag på träningen istället!!!
/ Eleonor
Kom igen Linn! Du klara allt. Det kommer att lösa sig<3
Tycker inte du ska ta på dig allt för mycket om det inte går bra! Det är inte alltid så lätt när hästen är superhet, man får låta det ta lite tid ibland innan det blir bra igen :)
Min ponny är mer i luften än på marken nu och det kvittar nästan vad jag än gör så blir det fel ändå. Det är verkligen inte kul men det blir ju desto roligare sen när det släpper och man har fått dem så pass lydiga att man slipper oroa sig för att de ska rinna iväg och man måste lägga volter och hålla på.
Kram :)
Du är absolut, absolut inte förstor för Någon av hästarna. Verkligen inte. Jag tycker du är lagom, inte för lång - inte för kort ;D
DU ÄR GRYM & DU KLARAR DET HÄR.
''det är inte lätt när det är svårt''
du är en förebild, för många.
Du stormar in i bloggen, skriver ett inlägg med pepptalk som kategori och nu är det väl våran tur att peppa dig bruden? ;)
Du klarar detta, sluta upp med tramset och lev livet. Du lever en gång liksom, varför inte göra livet till det liv du vill leva?
du är inte förstor för någon av hästarna och sluta känna sådan press!
du behöver inte prioritera bloggen så långt upp. ta en veckas paus, koncentrera dig på skola och hästarna. på det som gör dig glad vännen! (skolan tillhörde inte det där...)
Jag finns bara ett samtal iväg om det skulle behövas, och bara en dryga halvtimmes bussresa om det är något. du har mitt nummer, jag finns här. I've been there, vet hur det känns "/
Kämpa dig upp, till toppen. - Det är där du passar in.
Är säker på att du tar dej ur det snart Linn. Och försök släppa känslan av att du är för lång. Jag vet hur svårt det är men försök! Kommer kännas mycket bättre då.
Det löser sej! kram
